Fordonstvätt

Utsläpp från avloppsvatten från fordonstvättar innehåller föroreningar i form av olja, metaller och kemiska ämnen. Dessa ämnen kan om det släpps ut till spillvattennätet orsaka negativ påverkan på våra vatten och reningsverk. För att veta vilken påverkan ett utsläpp har och om det renas tillräckligt, är det viktigt att ha en bra kontroll och kunskap om det utgående tvättvattnet från verksamheten.

Tre kategorier av anläggning

I Luleå kommun delas fordonstvättar upp i tre olika kategorier baserat på antal tvättar per år enligt nedan:

Stora - Fordonstvättar som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Där man tvättar minst 5000 personbilar, eller minst 1000 tyngre fordon (lastbilar, bussar, traktorer, grävmaskiner och liknande) per år.
Små - Fordonstvättar som inte är anmälningspliktiga. Där man tvättar mellan 1000–5000 personbilar, eller 200–1000 tyngre fordon per år.
Övriga - Fordonstvättar som inte är anmälningspliktiga. Där man tvättar mindre än 1000 personbilar eller 200 tyngre fordon per år.

Riktvärden för utsläpp till spillvatten

För stora och små anläggningar bör utgående tvättvatten under de månaderna med högst belastning inte överskrida riktvärdena i tabellen nedan

Riktvärden per fordon

Analysparameter	Personbilar*	Lastbil, buss, större fordon**
Bly, krom, nickel	5 mg	15 mg
Kadmium	0,10 mg	0,30 mg
Zink	50 mg	150 mg
Koppar	30 mg	90 mg
Oljeindex	2,5 g	7,5 g

*Här inkluderas även andra fordon, vars storlek motsvarar en personbil.
**Vid analys av tvättvatten från tåg, lokvagnar och flygplan bör dessa riktvärden inte användas och bedömning får ske i det enskilda fallet

Beräkning av utsläpp för stora och små anläggningar

För att man ska kunna veta utsläppsmängd per fordon behöver man känna till tre saker;

analysresultatet på utgående vatten
vattenförbrukning
antal fordon under tiden man provtar

Analysresultatet får man genom att analysera sitt samlingsprov av de ämnen som anges i tabellen ovan. Uppgifter om vattenförbrukning får man fram genom att kontrollera hur mycket vatten som har gått åt under provtagningstillfället. Antal fordon baseras på hur många fordon som totalt har tvättats under provtagningstillfället.

När man har dessa uppgifter så multiplicerar man analysresultatet för varje enskilt ämne med vattenförbrukningen och dividerar det med antal fordon. Resultatet blir utsläppsmängden per fordon, vilket kan jämföras med värdena i tabellen ovan.

Förorening/Fordon=Provresultat × Mängd vatten/Antal fordon

Exempel
Efter en provtagning får man resultatet att medelvärdet för zink är 0,43 mg/l. Under provtagningsperioden har man tvättat 11 personbilar och använt totalt 1200 liter vatten:
0,43 mg per liter ×1200 liter ⁄11 bilar=47 mg zink/bil

Hur ofta ska provtagning ske?

Den provtagare som gör provtagningen rekommenderas ha genomgått utbildning för provtagning enligt SNFS 1990:11 eller ha motsvarande kunskaper eller erfarenhet av provtagning.

Stora anläggningar - För stora anläggningar rekommenderas att ett veckosamlingsprov tas ut varje år under perioden 1 oktober- 31 april när det råder hög belastning. Prover bör alltid tas ut efter det har passerat reningsanläggning, men innan det blandas med annat spillvatten.

Vid provtagning bör man i första hand använda sig av flödesproportionell provtagning eller i andra hand av tidsstyrd provtagning under en period om 7 dagar, som ska sammanställas till ett samlingsprov. Provtagning bör ske i nära anslutning till tömning av slam- och olja från reningsanläggningen utförs.

Små anläggningar - För små anläggningar rekommenderas att ett dygnssamlingsprov tas ut varje år under perioden 1 oktober- 31 april när det råder hög belastning. Prover bör alltid tas ut efter det har passerat reningsanläggning, men innan det blandas med annat spillvatten.

Vid provtagning bör man använda sig av flödesproportionell provtagning eller en tidsstyrd provtagning medan anläggningen är öppen (vid tidsstyrdprovtagning rekommenderas att ett prov tas ut var 15:e minut under en period om minst 6 timmar). Provtagning bör ske i nära anslutning till tömning av slam- och olja från reningsanläggningen.

Undantag kan gälla för små anläggningar som under hög belastning tvättar färre än 6 personbilar eller två tyngre fordon per dag. Detta om tiden man tvättar är för kort för att få ett representativt dygnssamlingsprov. Vid dessa bör man i stället utgå ifrån det som anges för övriga anläggningar, men provtagning bör fortfarande ske årligen och vid hög belastning.

Övriga anläggningar - För övriga anläggningar rekommenderas att ett till fyra representativa haltprov tas på utgående tvättvatten, då hög belastning sker. Provtagning bör tas vid behov för att kontrollera skötsel och funktion av reningsanläggning och för att få kunskap om föroreningsinnehållet i utgående tvättvatten. Prover bör alltid tas ut efter det har passerat reningsanläggning, men innan det blandas med annat spillvatten.

Vid analys av haltprovet bör jämförelse ske mot VA-huvudmannens riktvärdeslista av ”Parametrar som skyddar reningsprocess och slamkvalitet” för följande parametrar: zink, koppar, bly, krom, nickel, kadmium, koppar och oljeindex, som går att hitta på LUMIRES hemsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapportering

Stora anläggningar -resultatet från provtagningen bör årligen sammanställas skriftligt i en rapport och skickas till avdelning miljö och bygg samt till kommunens VA-huvudman senast den 1 maj efter varje provtagningsperiod.

Små anläggningar -behöver inte rapporteras in, men sammanställningen bör sparas, för att kunna visas upp till avdelning miljö och bygg vid efterfrågan i samband med miljötillsyn.

Rapporten rekommenderas innehålla åtminstone följande:

Anläggningens namn, fastighetsbeteckning och besöksadress
Beskrivning av hur provtagningen utförts, vem som utförde provtagningen och när, om provtagningen var flödesproportionell eller tidsstyrd samt provtagningspunktens placering.
En redovisning av provtagningens resultat enligt tabell 1, mätt som mängd per tvättat fordon. Det ska tydligt framgå om utsläppen överskrider avdelning miljö- och bygg råd
Kopia på analysprotokollen.
Antal tvättade fordon samt vattenförbrukning vid provtagningstillfällena.
Antal tvättade fordon per år.
Senaste datum för tömning av oljeavskiljare före respektive provtagningstillfälle.
Beskrivning av reningsanläggningen. Ange recirkulationsgrad för anläggningen.
Ansvarig person på anläggningen.

Övrig upplysning

Huvudmannen för avloppsreningsverket ska ge sitt medgivande till verksamhetsutövaren för anslutning av avloppsvatten till det kommunala spillvattennätet och kan ställa egna krav på fastighetsägaren för utgående spillvatten. Detta med stöd enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och allmänna bestämmelser VA (ABVA). I Luleå kommun är det Luleå miljöresurs AB (Lumire) som är ansvarig för drift och skötsel av det kommunala spillvattennätet

Som stöd vid framtagande av dessa råd har avdelning miljö och bygg använt Miljösamverkan Västra Götalands och Hallands vägledning från 2019 samt utvalda råd, riktlinjer och policys från andra kommuner och VA-huvudmän.

Källor:

1. Käppala (2015). Käppalaförbundets råd för fordonstvättar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2. Luleå miljöresurs AB (2022). Riktvärdeslista Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. .

3. Luleå miljöresurs AB (2022). Vattentjänstlagen och ABVA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

4. Miljösamverkan Västra Götaland (2019). Handläggarstöd för tillsyn av fordonstvättar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

5. MittSverige Vatten&Avfall (2016). Råd för utsläpp till avlopp från fordonstvättar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

6. Norrköpings kommun (2017). Riktlinje Fordonstvätt i Norrköping Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

7. VA SYD (2012). Råd för fordonstvättar och spolplattor. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

8. Örnsköldsvik (2015). Yrkesmässig fordonstvätt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sidan uppdaterades den 16 augusti 2024